Vilken helg

Spännande, roligt och otroligt jobbigt är de ord som får sammanfatta helgen. Om jag någonsin sagt att jag varit trött så är det INGET emot vad jag kände i söndags när vi var tillbaka där vi började hela äventyret. När vi äntligen såg grindarna in till Julita Gård, har aldrig varit så glad över att se ett par hästtransporter!! 
 
Vi började alltså att rida på lördagen direkt när vi kom fram, efter 8 timmar var vi framme vid ett ställe som heter Boda Hill. Där skulle vi laga mat och övernatta, stor eloge till paret som tog hand om oss där- alltså de som hade värdgården! De var jätte snälla och eftersom det var första gången de provade vara värdar var de jätte spända och glada precis som vi! När det kommer till rundan i sig så var det många känslor under ridturen.
 
Jag fick ganska snabbt ont i huvudet och när vi började rida fel och komma på konstiga/dåliga vägar som inte ledde någonstans började jag få panik och mitt humör blev riktigt dåligt- haha jag var arg som ett bi. Mest för att skyltar saknades, satt på fel plats eller var vända/vridna så att de inte stämde alls. Slarvigt av de som driver leden (inte samma personer som hade värdgården) att inte kolla upp detta och göra iordning när man betalar dyra pengar för att få rida där. Riktig besvikelse. Men när vi väl var på rätt vägar var det underbar terräng! Skogsstigar man drömmer om att ha hemikring bland annat :) Och efter halva tiden stannade vi för att äta lunch vid en rastgård, där fick hästarna äta, dricka och vila. Vi fyllde på med energi och jag fick en efterlängtad Ipren! Huvudvärken försvann sakta och jag kunde njuta de sista timmarna.
 
Dag nummer 2, började dåligt med en mardrömsnatt i bagaget. Sov max två timmar, klockan fyra hade jag ännu inte somnat vet jag. Inte kul, ren ångest faktiskt- ni vet när man hör de andra sova (och snarka HÖGT) och man känner själv att det verkligen inte går att somna. Men det var inte så mycket man kunde göra utan vi åt frukost, gjorde oss iordning, hämtade hästarna (som stått ute i en fin gräshage hela natten). Sen red vi iväg igen, och måste tyvärr klaga på vägen. Vi hade sagt innan vi bokade att vi INTE ville ha mycket väg men 95% av rutten hem var just det. Asfalt samt grusväg, inte okej kände jag- tråkigt och tiden kändes som den stod stilla. När det var en timme kvar hade jag lust att ringa på någon slags hjälp, på riktigt.. så trött och slut var jag! 
 
Det var även fruktansvärt att köra hem i skicket man var i. Trött och ont överallt, mest i rumpa, rygg och fötter. Vi har säkert gått hälften av rundan för man klarar inte av att rida konstant, det är omöligt. Sammanfattningsvis- en kul idé som kanske inte riktigt blev som vi tänkt. MEN vi var överens att vi gärna gör om det men då med endast 3-4 timmar i sadeln/dag. Det är ju mycket det! Hoppas även att dom tar till sig kritiken de fått kring denna runda och gör den bättre!
Vigge och min goding på bilden. Hjälp vad jag är stolt över honom, han har skött sig till 110% och varit den bästa av dom bästaste! Jag vill typ krama ihjäl honom för hans insats i helgen- vilken jäkla häst och hjälte i mina ögon! Fan vad jag älskar honom <333
Finaste schabraket från Equito.se
Några bilder av HUR många som helst! 



Kommentarer

Kom ihåg






Trackback